Komponentguide

Kranbromsar – säkerhetskritisk komponent i varje lyftdon

Bromsen är den viktigaste säkerhetskomponenten i en kran eller telfer. Den ska hålla lasten säkert på plats och stanna lyftet kontrollerat. Den här guiden förklarar hur olika bromstyper fungerar och hur du underhåller dem.

Säkerhetskritisk komponent

Kranbromsar är livsviktiga för säkerheten. Felaktiga bromsar kan leda till okontrollerat lastsläpp och allvarliga olyckor. Endast kvalificerad personal ska utföra service på bromssystem. Vid minsta tveksamhet – anlita auktoriserad servicetekniker.

Varje gång en kranoperatör släpper styrspaken litar hen på att bromsen håller lasten. Det är ingen överdrift att säga att bromsen är den viktigaste komponenten i hela kraninstallationen. Ändå är bromsfel en av de vanligaste orsakerna till driftstörningar – ofta för att underhållet försummats.

Kranbromsars konstruktion har förfinats under mer än ett sekel, men grundprincipen är densamma: en fjäder aktiverar bromsen när strömmen bryts (fail-safe), och en elektromagnet eller hydraulik frigör den när kranen ska köras. Detta säkerställer att lasten hålls på plats även vid strömavbrott.

Typer av kranbromsar

Konmotorbroms (inbyggd)

Den vanligaste bromstypen i kättingtelfrar. Bromsen är integrerad i motorns konstruktion – rotorns koniska form och en tryckfjäder skapar bromsverkan när strömmen stängs av. Enkelt och driftsäkert.

Så fungerar den

När motorn är spänningslös trycker fjädern rotorkonen mot statorkonen. Friktionen bromsar axeln. När motorn startas drar magnetfältet rotorn framåt och frigör bromsen.

Fördelar

  • Kompakt konstruktion
  • Ingen separat justering
  • Fail-safe vid strömavbrott

Nackdelar

  • Bromsverkan minskar med slitage
  • Hela rotorn kan behöva bytas

Elektromagnetisk skivbroms

Separat broms monterad på motoraxeln. En elektromagnet drar isär bromslamellerna när strömmen är på, fjädrar pressar ihop dem när strömmen bryts. Standard på lintelfrar och tunga traverser.

Så fungerar den

Bromsspolen skapar ett magnetfält som drar bromsankaret mot spolen. Bromsfjädern trycks ihop och skivan frigörs. Vid strömavbrott trycker fjädern ankaret mot skivan – bromsen aktiveras.

Fördelar

  • Justerbart bromsmoment
  • Enkelt byte av belägg
  • Slitage syns tydligt

Nackdelar

  • Kräver regelbunden justering
  • Spole kan brännas vid fel

Trumbroms

Äldre typ som fortfarande finns i vissa traverser och tunga applikationer. Bromsbackar pressar mot insidan av en roterande trumma. Vanlig på äldre ASEA- och Demag-kranar.

Så fungerar den

Fjäderbelastade bromsskor pressas mot trummans insida. En magnet eller hydraulcylinder frigör skorna när kranen ska köras. Vid stopp aktiveras bromsen av fjäderkraften.

Fördelar

  • Hög bromskapacitet
  • Tål höga temperaturer
  • Lång livslängd

Nackdelar

  • Kräver mer utrymme
  • Svårare att justera
  • Äldre teknik

Kontrollpunkter för kranbromsar

KontrollpunktIntervall
Bromsbelägg/lamellerMånadsvis
BromsfjädrarKvartalsvis
Bromsspole/magnetÅrligen
Luftspalt (skivbroms)Vid varje justering
BromsfunktionDagligen
BromsmomentÅrligen (vid besiktning)

Dokumentationskrav

Enligt AFS 2023:11 ska underhåll och kontroller dokumenteras. Spara serviceprotokoll med datum, utförda åtgärder, mätresultat och vem som utfört arbetet. Dokumentationen ska vara tillgänglig vid besiktning.

Vanliga problem och orsaker

Lasten kryper nedåtSTOPP – åtgärda omedelbart

  • Slitna bromsbelägg – mät och byt vid behov
  • Felaktig justering av luftspalt
  • Olja på bromsytor (från läckande tätning)
  • Bromsfjäder trött – kontrollera fjädertryck

Bromsen släpper inte helt

  • Bromsbelägg för tjocka (nya belägg kräver justering)
  • Bromsspole får inte full spänning
  • Mekaniskt hinder – smuts, korrosion
  • Felaktig luftspalt

Ovanligt ljud vid bromsning

  • Slitna eller glaserade bromsbelägg
  • Bromsskiva ojämn eller skadad
  • Lösa bromslameller
  • Lager på väg att gå sönder

Bromsen blir het

  • Bromsen släpar (släpper inte helt)
  • För hög driftcykel (ED%)
  • Underdimensionerad broms för lasten
  • Blockerad ventilation

Reservdelar till kranbromsar

Bromsbelägg och skivor

  • Bromslameller (friktionsbelägg)
  • Bromsskivor
  • Bromsbackar (trumbromsar)
  • Slitbrickor

Fjädrar och magneter

  • Bromsfjädrar (tryck- och dragfjädrar)
  • Bromsspolar/bromsmagneter
  • Ankare/ankarplattor
  • Fjäderhållare

Mekanik

  • Bromskolvar
  • Justeringsskruvar
  • Distansbrickor
  • Bromshus och kåpor

Vi levererar original och kvalitetslikvärdiga bromsdelar till alla vanliga kran- och telfertillverkare: Demag, Konecranes, ABUS, Yale, Stahl med flera.

Underhållstips

Förebyggande åtgärder

  • Kontrollera bromsfunktionen dagligen innan arbetet påbörjas
  • Håll bromsarna rena från olja, fett och metallspån
  • Byt bromsbelägg i god tid – vänta inte till minimum
  • Justera luftspalten vid skivbroms enligt tillverkarens anvisning
  • Vid byte av belägg, kontrollera även fjädrar och spole

Förväntad livslängd

Bromsbelägg: 2-5 år beroende på användning. Hög startfrekvens och tunga laster ger snabbare slitage.

Bromsfjädrar: 5-10 år. Kontrollera fjädertryck regelbundet.

Bromsspolar: 10-15 år. Kortare vid överhettning eller spänningsvariationer.

Bromsskivor: 10-20 år. Kontrollera planhet och tjocklek.

Vanliga frågor om kranbromsar

Hur ofta ska kranbromsen kontrolleras?

Daglig funktionskontroll ingår i operatörens egenkontroll – bromsen ska hålla lasten utan krypning. Visuell inspektion av bromsbelägg görs månadsvis. Fullständig service med mätning av bromsmoment och beläggslitage görs vid årlig besiktning. Vid intensiv drift kan tätare intervall krävas.

Hur vet jag att bromsbeläggen behöver bytas?

Mät beläggstjockleken – de flesta tillverkare anger minimum 2-3 mm. Tecken på slitage: lasten kryper nedåt, längre bromssträcka, ovanliga ljud. Vid ojämnt slitage bör orsaken utredas innan byte. Byt alltid alla belägg samtidigt.

Kan man justera en konmotorbroms?

Konmotorbromsar har begränsad justeringsmöjlighet. På vissa modeller kan man justera fjädertrycket via brickor. Vid omfattande slitage byts hela rotorn eller konhylsan. För skivbromsar justeras luftspalten genom att flytta bromsankaret.

Vad händer om bromsen går sönder under lyft?

Kraninstallationer har flera säkerhetslager. Lyftbromsen är primär. Därutöver finns ofta gränslägesbrytare och överlastbegränsare. Vid lintelfer finns mekanisk nödbroms i trumman. Enligt AFS 2023:11 ska kranar med personlyft ha dubbla oberoende bromssystem.

Varför är min broms oljeindränkt?

Olja på bromsen kommer oftast från läckande axeltätning i motor eller växellåda. Detta är ett allvarligt problem – oljan reducerar friktionen dramatiskt. Bromsen måste rengöras eller bytas, och läckaget åtgärdas. Använd aldrig kranens med oljeindränkt broms.

Behöver du bromsdelar till din kran?

Vi levererar bromsbelägg, fjädrar, bromsspolar och kompletta bromsenheter till alla typer av kranar och telfrar. Ange kranmodell och artikelnummer så hittar vi rätt del.