Industriportar & reservdelar – komplett guide

Valet av porttyp beror på trafikintensitet, isolerkrav, utrymme och budget. En livsmedelsanläggning med 500 portpassager per dag har helt andra behov än ett lager med 20 passager. Fel portval kostar pengar i energiförluster, onödigt slitage och stillestånd.

Snabbportar revolutionerade industrilogistiken när de introducerades på 1980-talet. En traditionell sektionsport behöver 15-20 sekunder för att öppna helt. En modern snabbport gör samma sak på 1-2 sekunder. Vid 500 öppningar per dag sparar det timmar i energiförlust och väntetid.

Duken består vanligen av väv-armerad PVC med en tjocklek på 0,8-1,5 mm. Transparenta fält är standard för att ge sikt genom porten. Premiumversioner har isolerade paneler i duken som ger U-värden ner mot 2,5 W/m²K – inte i klass med sektionsportar, men betydligt bättre än en öppen port.

Sektionsporten dominerar i svenska industri- och lagerbyggnader. Konstruktionen är enkel och beprövad: horisontella stålpaneler fyllda med polyuretanskum, sammanlänkade med gångjärn, som löper uppåt längs vertikala skenor och sedan horisontellt under taket via böjda skenor.

Standard paneltjocklek är 42 mm, vilket ger ett U-värde runt 1,0 W/m²K. Premium-paneler på 67 mm når ner till 0,6 W/m²K. En välisolerad sektionsport kan halvera energiförlusterna jämfört med en äldre port med 20 mm paneler.

Lindningsmekanismen drivs av vridfjädrar som monteras ovanför portöppningen. Fjädrarnas livslängd mäts i cykler – typiskt 25 000 för standardfjädrar och upp till 100 000 för högcykelversioner. Vid daglig användning (5 öppningar/dag) räcker en standardfjäder i 12-15 år.

Vikportar och skjutportar fyller en viktig nisch där sektionsportar inte passar. I byggnader med låg takhöjd eller där taket är belamrat med kranar och rör finns inte utrymme för de horisontella skenorna som sektionsportar kräver.

En vikport fälls uppåt och utåt, vilket kräver fritt utrymme framför porten motsvarande halva porthöjden. Alternativt fälls den uppåt och inåt, men då krävs samma fria utrymme innanför. Konstruktionen är mekaniskt enkel med få rörliga delar – en fördel vid service och reservdelsanskaffning.

Skjutportar monteras på rälssystem och glider åt sidan. De är det enda alternativet för mycket breda öppningar (15-30 meter) där varken sektions- eller vikportar är praktiska. Hangarer, brandstationer och stora verkstäder är typiska applikationer.

En industriport består av hundratals komponenter. Vid haveri handlar det om att snabbt identifiera felande del och få fram en ersättare. Nedan beskrivs de vanligaste slitdelarna och kritiska komponenter.

Den svenska marknaden för industriportar domineras av tre stora aktörer: Crawford (ingår i ASSA ABLOY Entrance Systems), Hörmann och Novoferm. Tillsammans har de över 80 % av nyförsäljningen. Äldre anläggningar har ofta portar från mindre tillverkare som förvärvats eller upphört.

Industriportar omfattas av Maskindirektivet (2006/42/EG) och europastandarden EN 13241. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2006:4 ska maskinell utrustning underhållas så att säkerheten upprätthålls under hela livslängden.

De flesta porttillverkare rekommenderar service 2-4 gånger per år beroende på användningsintensitet. En port med 50 cykler per dag bör ha kvartalsvis service, medan en port med 5 cykler per dag klarar sig med halvårsvis.