Regelverk

FEM-klassning – så förstår du driftcykler och lyftgrupper

FEM-klassning avgör hur länge din kran eller telfer håller. Rätt FEM-grupp säkerställer att utrustningen är dimensionerad för din faktiska användning. Den här guiden förklarar systemet och hjälper dig välja rätt.

När du specificerar en kran eller telfer är FEM-klassen en av de viktigaste parametrarna. Den bestämmer hur robust utrustningen är och hur länge den kommer att hålla under din typ av användning. Väljer du för låg klass slits kranen ut i förtid. Väljer du för hög klass betalar du onödigt mycket.

FEM-systemet kombinerar två faktorer: hur ofta kranen används (drifttid) och hur tungt den lastas (lastspektrum). Resultatet är en FEM-grupp från 1Am (lättaste) till 5m (tyngsta). De flesta industritelfrar ligger i spannet 1Dm till 3m.

Vad är FEM-klassning?

FEM-klassning är ett europeiskt system för att klassificera kranar och lyftdon efter hur intensivt de används. Systemet definieras i FEM 9.511 och ligger till grund för dimensionering enligt EN 14492 (europeisk standard för telfrar).

Klassningen bygger på två oberoende parametrar:

Lastspektrum (L1–L4)

Hur stor andel av maxlasten som lyfts i genomsnitt. En kran som oftast kör tomma eller lätta laster har lättare spektrum än en som alltid lyfter nära maxkapacitet.

Drifttid (T0–T9)

Totalt antal drifttimmar under kranens förväntade livslängd. Baseras på hur många timmar per dag/år kranen är i rörelse.

Standarder och regelverk

FEM-klassning definieras i FEM 9.511 och används vid dimensionering enligt EN 14492 (telfrar) och EN 15011 (brokranar). ISO 4301 är den internationella motsvarigheten med likvärdiga klasser. I Sverige kräver AFS 2023:11 att lyftanordningar ska vara rätt dimensionerade för den avsedda användningen.

Lastspektrum (L1–L4)

Lastspektrumet beskriver fördelningen av lyftade laster över tid. Det uttrycks som en spektrumfaktor (Kp) mellan 0,125 och 1,0.

L1 (Lätt)

Kp = 0,125

Kranenen lyfter sällan nära maxlast. Typiskt lager- och monteringsarbete där de flesta lyft är tomkörningar eller lätta laster.

Typisk användning: Underhållskranar, verkstadskranar med lätt arbete
Exempel: 90% av lyften under 25% av maxlast

L2 (Medel)

Kp = 0,25

Blandad drift där kranen ibland lyfter nära maxlast men oftare hanterar medeltunna laster. Den vanligaste klassen för industriell produktion.

Typisk användning: Verkstadsindustri, maskinverkstäder, allmän produktion
Exempel: 60% lätta lyft, 30% medeltunga, 10% nära maxlast

L3 (Tung)

Kp = 0,50

Kranen lyfter regelbundet tunga laster nära maxkapacitet. Högre slitage på alla komponenter.

Typisk användning: Stålverk, gjuterier, containerhantering
Exempel: Mer än 50% av lyften över halva maxlasten

L4 (Mycket tung)

Kp = 1,0

Kranen arbetar kontinuerligt vid eller nära maxlast. Ovanligt men förekommer i specialapplikationer.

Typisk användning: Processkranar, gruvdrift, skrothantering
Exempel: Nästan alla lyft vid maxlast (grabbar, magneter)

Drifttidsklasser (T0–T9)

Drifttidsklassen anger totalt antal drifttimmar under kranens konstruktionslivslängd. ED% (driftfaktor) anger hur stor del av tiden mekanismen kan vara i drift utan överhettning.

KlassDrifttimmar
T0200 h
T1400 h
T2800 h
T31 600 h
T43 200 h
T56 300 h
T612 500 h
T725 000 h
T850 000 h
T9100 000 h

De flesta kättingtelfrar är dimensionerade för T2–T5 (800–6300 drifttimmar). Processkranar och specialapplikationer kan kräva T6 eller högre.

FEM-grupper – resultatet

FEM-gruppen är kombinationen av lastspektrum och drifttid. Den avgör vilken dimensionering som krävs för alla komponenter i kranen.

FEM-gruppSpektrumDrifttid
1AmL1T0
1BmL1T1
1CmL1T2
1DmL2T2
1EmL2T3
2mVanligastL2T4
3mL3T5
4mL3T6
5mL4T7

Underdimensionering är dyrt

Att välja för låg FEM-klass för att spara på inköpskostnaden är en dålig affär. En telfer som körs hårdare än den är dimensionerad för slits ut snabbare, får fler driftstopp och kortare total livslängd. I längden kostar det betydligt mer i underhåll och utbyte.

FEM-klass per bransch

Verkstadsindustri

Typisk FEM: 1Cm – 2m

Typisk verkstadskran med blandade lyftuppgifter. De flesta lyft är lätta, med enstaka tunga lyft vid behov.

Rekommendation: Välj FEM 2m för produktionskranar med daglig användning.

Lager och logistik

Typisk FEM: 1Bm – 1Dm

Godstransport och pallhantering. Många starter och stopp men relativt lätta laster.

Rekommendation: FEM 1Dm räcker för de flesta lageranläggningar.

Stål- och metallindustri

Typisk FEM: 2m – 4m

Hantering av tunga metallblock, valsar och färdiga produkter. Hög belastning och många driftcykler.

Rekommendation: FEM 3m minimum för produktionskranar i stålverk.

Fordonsindustri

Typisk FEM: 2m – 3m

Montering och transport av karosser och komponenter. Hög cyklicitet men måttliga laster.

Rekommendation: FEM 2m eller 3m beroende på produktionstakt.

Hamn och terminal

Typisk FEM: 3m – 4m

Containrar och bulklast. Kontinuerlig drift med tunga laster dygnet runt.

Rekommendation: FEM 4m krävs för kajkranar och RTG-kranar.

Underhåll och service

Typisk FEM: 1Am – 1Cm

Tillfälliga lyft vid service och underhållsarbete. Sporadisk användning.

Rekommendation: FEM 1Bm räcker för de flesta underhållsverkstäder.

Hur FEM-klassen påverkar komponenterna

Alla komponenter i kranen dimensioneras efter FEM-gruppen. Högre FEM innebär kraftigare och dyrare komponenter, men också längre livslängd och kortare serviceintervall.

KomponentLåg FEM (1Dm)Hög FEM (3m+)
Lyftmotor25% driftfaktor (ED)60% driftfaktor (ED)
Kedja/WireStandard materialFörstärkt eller större dimension
BromsEnkel konmotorbromsSkivbroms med snabb justering
LagerStandardlager, längre intervallPremium lager, kortare service
VäxellådaStandard dimensioneringÖverdimensionerad eller specialolja
StyrningEnkel kontaktorstyrningFrekvensomriktare med mjukstart

Så väljer du rätt FEM-klass

1

Uppskatta drifttiden

Hur många timmar per dag/skift är kranen i rörelse? Multiplicera med arbetsdagar per år och förväntad livslängd (10-25 år). De flesta verkstadskranar hamnar på 800-3200 timmar total drifttid.

2

Bedöm lastspektrumet

Hur stor andel av lyften är nära maxkapacitet? Om mer än hälften av lyften är lätta (under 25% av max) är spektrumet L1-L2. Om kranen regelbundet lyfter nära max är det L3 eller L4.

3

Välj FEM-grupp med marginal

Om du är osäker – välj en klass högre. Skillnaden i investeringskostnad är ofta 20-30%, medan skillnaden i livslängd och driftsäkerhet kan vara betydande. Det är alltid bättre att ha marginal.

4

Tänk på framtiden

Kan produktionen öka? Kan ni gå från ett till två skift? En kran som dimensioneras för dagens behov kanske inte räcker om några år. Investera i kapacitet nu istället för att byta kran i förtid.

Tumregel för FEM-val

  • FEM 1Dm: Underhållsverkstad, sporadisk användning, reservkran
  • FEM 2m: Normal produktionskran, ett skift, blandade laster
  • FEM 3m: Intensiv produktion, två skift, tunga laster regelbundet
  • FEM 4m: Kontinuerlig drift dygnet runt, processkranar, stålverk

Vanliga frågor om FEM-klassning

Vad står FEM för?

FEM står för Fédération Européenne de la Manutention (European Materials Handling Federation). Det är en europeisk branschorganisation som utvecklat standarder för kranar och lyftdon. FEM-klassificeringen definierar hur kranar ska dimensioneras baserat på hur intensivt de används.

Hur vet jag vilken FEM-klass min kran har?

FEM-klassen anges normalt på kranens typskylt och i dokumentationen. För telfrar står det ofta i modellbeteckningen (t.ex. "DC-Pro 10-1000 2/1" där 2/1 anger FEM-grupp för lyft/körning). Om du är osäker, kontakta tillverkaren med kranens serienummer.

Kan jag använda en FEM 1Dm-telfer i tung industri?

Det beror på din faktiska användning. FEM 1Dm är dimensionerad för ca 3200 drifttimmar vid medeltunga laster. Om du planerar intensivare drift eller regelbundet lyfter nära maxlast bör du välja FEM 2m eller högre. Att underdimensionera FEM-klassen leder till snabbare slitage och kortare livslängd.

Vad är skillnaden mellan FEM och ISO 4301?

ISO 4301 är den internationella motsvarigheten till FEM-klassningen. Systemen är likvärdiga – ISO använder beteckningar som M1-M8 som motsvarar FEM 1Am-4m. De flesta europeiska tillverkare anger FEM-klass, medan asiatiska tillverkare ofta använder ISO-beteckning.

Påverkar FEM-klassen priset på kranen?

Ja, högre FEM-klass innebär kraftigare komponenter och därmed högre pris. En FEM 3m-telfer kan kosta 50-100% mer än motsvarande FEM 1Dm-modell. Men att välja för låg FEM-klass ger dyrare underhåll och kortare livslängd – det lönar sig att dimensionera rätt från början.

Hur beräknas återstående livslängd på en begagnad kran?

Teoretiskt baseras det på antal utförda driftcykler jämfört med konstruktionsmålet. I praktiken är det svårt utan drifttimmemätare. Erfarna inspektörer bedömer slitage på kedja, wire, bromsar och lager för att uppskatta var i livscykeln kranen befinner sig. Tillverkarna erbjuder ibland livslängdsberäkning baserat på inspektionsdata.

Behöver du hjälp att välja rätt telfer?

Vi hjälper dig specificera rätt FEM-klass baserat på din applikation. Med över 20 års erfarenhet kan vi ge konkreta rekommendationer för just din situation.